Tyska ”Tafel”: aktuella problem i Essen

Vad är den tyska ”Tafel”?

På tyska, ”Tafel” är ett gammalt ord för ett (mat)bord. Ordet blev namnet för en välkänd organisation som grundades för att förbättra bostadslösas situation för 25 år sedan. Tafelns grundare fick idén från New York City Harvest. De började samarbetet med detaljhandlare för att hämta deras återstående livsmedel. Snart var det inte bara bostadslösa människor men också ensamstående föräldrar, pensionärer eller immigranter som blev kunder och försörjdes med livsmedel. Organisationen växte snabbt och idag finns mer än 930 lokala initiativ och mer än 2100 Tafel-affärer och utgivningsställen. Varje förbund bestämmer själv hur tillgången hanteras och om kunder betalar en symbolisk avgift eller inte.

Aktuella problem i Essen

För några dagar sedan har Tafeln i den västtyska stad Essen fått en massa kritik i pressen samt ”Nazi” graffiti på deras dörr och bilar. Det var på grund av ett meddelande på deras webbsida där det bestämdes att för en obegränsad tid bara personer med tyskt pass skulle få registreras som nya kunder. Orsaken som getts är att andelen av utlänningar som anlitar anbudet hade ökat till 75% och man inte kunde garantera en förnuftig integration.

Då kan man fråga sig hur man ska integrera sig om man blir exkluderad. Beslutet har blivit kritiserat av olika sidor, bland annat av vänstra partiet men också av förbundskansler Angela Merkel och Tafelns grundare Sabine Werth. Matutdelningen skulle inte varit kopplad till medborgarskapet. Ledaren av Tafeln i Essen, Jörg Sartor, förklarar beslutet på sådant sätt att många äldre kvinnor och ensamstående mammor inte vågar att gå dit längre för det finns så många unga män som talar främmande språk.

Nu försöker Tafelns organisatörer tillsammans med representanter av stadens socialsektor, välfärdsförbund och migrantorganisationer att hitta en annan lösning som kan få tag på alla behövande. Förhoppningsvis ger de aktuella händelserna och uppmärksamheten de ger politikerna åtminstone en anledning att diskutera om fattigdom i vårt rika land och vad som går fel i vårt system.

Det är inte den första gången som Tafel-rörelsen hamnar i blåsväder. De största tyska välfärdsförbunden, Caritas och Diakonie, som agerar båda också som operatörer av lokala Tafel-affärer och utgivningsställen, har kritiserat ofta att politiken gör ingenting för att ändra behövandes situation. Matutdelningen betecknades som en slags symptombehandling som förhindrar att orsaker till problemet blir avtäckta och behandlade av politiken. Det visar att grundtryggheten och ålderspensionen inte räcker till. Att många människor inte klarar av att försörja sig med hjälp av statliga insatser. De behövande har ofta mångfaldiga problem som det finns skilda behörigheter och olika myndigheter för. Det betyder att människorna måste berätta om deras problem igen och igen om det inte finns en socialarbetare som tar hand om deras fall via case management.

Jämförelse med Finland

Eftersom jag inte har jobbat hos Tafeln eller en annan matutdelning i Tyskland är det svårt att jämföra det med det finska systemet. Men jag tror att man kanske kan likna det med Hursti eller andra brödköer. En del av min praktik på KRAN rf är att hjälpa med matutdelningen i Andreaskyrkan varje torsdag. Under min första dag där har jag fått intrycket att det finns andra grupper av människor som kommer dit. I Tyskland utgör migranter med 60% huvuddelen av kunder, i Finland är de största målgrupperna ensamstående män i medelåldern utan jobb och kvinnliga pensionärer.

Men även här i Finland kritiserades politiken för att låta brödköerna bli en institution. Många människor som går dit har varit kunder i flera år. Fattigdomsforskare Maria Ohisalo berättade till Svenska Yle att det behövs inte bara ett starkare socialskydd, men också ”helhetsomfattande hjälp”.

Brödköerna och matutdelningen är bra och viktiga, men hoppas att någon gång behövs de inte längre.

bread-2542308_1280

 

Text: Christina Klahr, praktikant på KRAN

 

 

Referenser:

Rusk, Lukas (01.08.2017). Fattigdomsforskare: Brödköerna har blivit en institution. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/08/01/fattigdomsforskare-brodkoerna-har-blivit-en-institution [05.03.2018].

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s